Vägen till Klockrike var inget för mig. Min pappa hade säkert en baktanke på att jag kanske kommit så långt i mitt läsarintresse att jag uppskattar äldre litteratur. Tyvärr är inte det alltid fallet. Jag lade ner Harry Martinssons (författaren) bok redan efter 60 sidor. Det här var för tråkigt att läsa och totalt ointressant i mina ögon. Luffare i Sverige har inget charmigt med sig.
Sedan sägs det att den här boken har fantastiska beskrivningar av Sverige. Tyvärr var allt så tråkigt så när det kommer så nickar jag till av hur trött jag blev av den. Det är lite synd, men jag tror inte jag kommer ge mig på den igen…